Nya bolåneregler kan skapa en turboeffekt

Nu föreslår regeringen flera förändringar som kan få stor betydelse för svenska hushåll – särskilt för unga förstagångsköpare och barnfamiljer som vill byta upp sig. Förslaget som presenterades den 17 juni innebär sänkta trösklar in på bostadsmarknaden, slopat skärpt amorteringskrav och ett höjt bolånetak. En dröm för de som vill ta sig in på bostadsmarknaden men också en gyllene chans för högt belånade bostadsägare att äntligen skapa en buffert. 

Vad föreslår regeringen?

Den promemoria som nu har skickats på remiss innehåller tre centrala förändringar: 

1. Det skärpta amorteringskravet tas bort

Idag måste hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst amortera ytterligare 1 procent per år. Detta krav föreslås nu slopas. Kvar blir grundkraven:

·  2 % amortering för lån med belåningsgrad över 70 %

·  1 % amortering för lån mellan 50–70 %

Det innebär att många hushåll, särskilt de med medelhöga inkomster och höga bostadslån, kan få tusenlappar över i månaden. 

Exempel 1: Sambo i radhus med två barn

Effekt i plånboken: Den här barnfamiljen får över 3 200 kr mer varje månad genom att det skärpta amorteringskravet slopas – vilket kan gå till ökade levnadskostnader, sparande eller buffert. 

2. Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent

Köpare kommer att kunna låna upp till 90 procent av bostadens värde – en ökning från dagens 85 procent. Det betyder att kravet på kontantinsats minskar. För en bostad på 3 miljoner kronor blir det 150 000 kronor mindre i kontantinsats.

Detta är särskilt viktigt för unga och ensamstående med små marginaler men stabil inkomst. 

Exempel 2: Förstagångsköpare

Effekt i plånboken: Höjt bolånetak kan göra hela skillnaden för en ung person eller ett hushåll med begränsat sparkapital, som tidigare inte klarat av att nå upp till kontantinsatsen. Dessutom sänks månadskostnaden också till följd av slopat förstärkt amorteringskrav.

Exempel 3: Sambo med ett barn – blancolån krävs

Effekt i plånboken: Den här familjen får rejält sänkta månadskostnader på grund av lägre amortering och lägre bolånetak som gör att de inte behöver ta ett blancolån.

3. Skärpta villkor för tilläggslån

Samtidigt som det blir lättare att ta bolån för att köpa bostad vill regeringen begränsa möjligheten att ta tilläggslån utan säkerhet. Tilläggsbelåning kommer att begränsas till maximalt 80 procent av bostadens marknadsvärde. Det innebär att hushåll inte längre kan öka sina bostadslån lika enkelt som idag – särskilt inte för konsumtion eller renoveringar som inte direkt ökar bostadens värde.

Omvärdering av bostaden i syfte att öka låneutrymmet ska dessutom bara få ske vart femte år. Syftet är att motverka en alltför snabb skulduppbyggnad och stärka den finansiella stabiliteten. Exempel 4: Effekt av begränsad tilläggsbelåning + femårsregel för omvärdering

Villaägare med värdeökning i bostad

Bostadens nya marknadsvärde: 5 000 000 kr

Tidigare värde (vid köp): 4 500 000 kr

Tid sedan köp: 2 år

Idag:

Ny värdering möjlig när som helst - möjlighet till större lån via omvärdering

Efter förslag:

Omvärdering får bara göras vart 5:e år

Tilläggsbelåning får max uppgå till 80 % av marknadsvärdet: - 5 000 000 × 80 % = 4 000 000 kr i tak

Om lånet redan är nära 4 miljoner, kan man inte längre låna mer även om bostaden stigit i värde – det begränsar konsumtionsdrivna lån som saknar direkt koppling till bostaden.

Vad innebär det för hushållen?

De stora skillnaderna blir:

·  Det går snabbare att spara ihop tillkontantinsatsen – fler har råd att köpa bostad

·  Behovet att ta blancolån för att klara insatsen minskar – vilket också sänker månadskostnaderna

·  Sänkt amorteringskrav ger de med högbelåningsgrad möjlighet att sänka sina månatliga boendekostnader vilket kan ge utrymme för buffertsparande eller att klara räntehöjningar. 

Kommentar:

Det här är ett bra och efterlängtat förslag för många hushåll. Det gör reglerna tydligare och mer rättvisa – och kan göra stor skillnad för unga som annars hade behövt ta dyra blancolån för att få ihop till kontantinsatsen. 

Det är också klokt att regeringen vill sätta gränser för hur mycket man kan låna utöver bostadslånet. När folk tar extra lån som inte hänger ihop med bostadens värde blir både hushållets ekonomi och samhällsekonomin mer sårbar. Att omvärdering bara får göras vart femte år är ett bra sätt att bromsa risken för att folk lånar för mycket vid tillfälliga prisuppgångar. 

Vad händer nu?

Förslagen är ute på remiss, och regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 april 2026.

Sharon Lavie, Sparekonom på Lendo.