Regeringskaoset kan driva upp dina bolåneräntor

Årets val har utvecklats till en riktig rysare och vi har fortfarande inget färdigt valresultat. Under valnatten samlade oppositionen 176 mandat mot Tidöpartiernas 173, men än står det inte klart vem som faktiskt vinner. Nu riktas alla blickar mot de avgörande onsdagsrösterna – de sena förtidsrösterna och utlandsrösterna som ännu inte har räknats. Även om SVT:s valprognos pekar på att det i slutändan landar på 175 mandat för oppositionen och 174 för Tidöpartierna, befinner vi oss just nu i ett oklart parlamentariskt läge.

För svenska hushåll innebär denna dubbla osäkerhet – vi vet varken vem som vann valet eller hur en handlingskraftig regering ska kunna bildas – en högst påtaglig finansiell risk. När politisk handlingsförlamning möter en Riksbank som är på helspänn, riskerar bolåneräntorna att pressas uppåt.

Riksbanken står redan i givakt

För att förstå risken måste vi titta på Riksbankens utgångsläge. Vid sitt besked i augusti lämnade de visserligen styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men underströk att sannolikheten för en höjning senare i år är stor. Både tillväxten och den underliggande inflationen var högre än väntat under sommaren. Samtidigt hotar krig och kriser i omvärlden att störa den globala handeln, vilket snabbt kan få priserna att blossa upp igen.

Så kan politiska beslut tvinga fram högre ränta

Riksbanken är visserligen politiskt oberoende, men i praktiken är det nästa regerings skatte- och utgiftspolitik som ritar upp spelplanen. Beroende på vilka ekonomiska beslut den nya regeringen fattar, påverkas räntekalkylen på flera sätt:

·   Risk för dyra kedjereaktioner: Riksbanken brukar försöka blunda för tillfälliga prischocker från enskilda politiska beslut. Men om högre skatter eller avgifter sprider sig genom ekonomin och tvingar företagen att höja priserna på mat och tjänster, uppstår en farlig kedjereaktion. Biter sig det breda inflationstrycket fast har Riksbanken inget annat val än att svara med höjd ränta.

·   Svårare att spå framtiden: Politisk ryckighet gör Riksbankens jobb betydligt snårigare. Riksbanken har tidigare varnat för att tillfälliga stödpaket och snabba kast kring skatter grumlar sikten. Det blir helt enkelt svårare att se var den underliggande inflationen egentligen befinner sig, vilket skapar osäkerhet kring räntan flera år framöver.

·   Gasar regeringen, bromsar Riksbanken: Om nästa regering öppnar plånboken för stora, dyra reformer som får svenskarna att konsumera mer, ökar trycket i ekonomin. Om staten eldar på efterfrågan i ett läge där inflationen fortfarande är ett orosmoln, tvingas Riksbanken väga upp det genom att dra i räntehandbromsen.

Så drabbas dina bundna bolånen

Medan Riksbanken styr den rörliga räntan, formas de bundna bolåneräntorna av helt andra krafter. De styrs av marknadens tro på framtiden, statens finanser och det globala ränteläget. Det utdragna politiska dramat påverkar de bundna räntorna enligt följande:

·   Statens nota växer: En regering som styr på knivskarpa marginaler tvingas ofta köpa politiskt stöd genom dyra kompromisser. När statens utgifter ökar måste staten låna mer pengar. Om inflationen smyger sig på samtidigt, kräver investerarna bättre betalt för att låna ut. Då stiger marknadsräntorna.

·   Dyrare för banken = dyrare för dig: När marknadsräntorna stiger blir det dyrare för bankerna att låna upp de pengar som de i sin tur lånar ut till dig. Den ökade prislappen skickas snabbt vidare direkt till hushållens bundna bolån.

·   En svagare krona: En oviss valutgång och hot om utdragen regeringsbildning riskerar att sänka värdet på den svenska kronan. En svag valuta gör importvaror dyrare, vilket spär på oron för nya prisökningar och sätter ett direkt tryck uppåt på räntorna.

·   Osäkerhetsavgift på Sverige: När global finansiell oro krockar med politiskt kaos på hemmaplan, tar finansmarknaden ut en extra "riskpremie" – en slags osäkerhetsavgift – för att placera pengar i Sverige. Det pressar upp våra räntor ytterligare.

Låsta positioner i riksdagen fördyrar politiken

Finansmarknaden ogillar osäkerhet. Årets valrörelse har levererat en rekordstor mängd ultimativa krav som gör regeringsbildningen extremt svårnavigerad. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna kräver alla ministerposter och inflytande för sitt stöd. Samtidigt håller Centerpartiet fast vid att inte släppa fram varken Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna och både Kristdemokraterna och Liberalerna har dragit upp egna röda linjer.

Ur ett ekonomiskt perspektiv är faran med detta politiska pussel att priset för att få igenom en budget blir högt. För att blidka alla inblandade parter riskerar nästa regering att behöva strö pengar över en rad ofinansierade vallöften – vilket i slutändan är precis det som driver upp inflationen och räntorna.

Så skyddar du din ekonomi mot kaoset

Risken för att räntorna rör sig uppåt är högst verklig just nu. Riksbankens beslut ligger redan och väger mot en höjning, och de bundna räntorna kan fortsätta klättra om marknaden oroar sig för statens finanser och kronans värde.

Därför är det klokt att redan nu stresstesta din hushållsekonomi: klarar du en stigande styrränta och högre bundna bolåneräntor? Var går din smärtgräns? Om marginalerna i kassan är små bör du se över hur du kan öka tryggheten. Det kan handla om att binda delar av bolånet för att få sinnesro – även om det just nu innebär att du får betala en premie jämfört med den rörliga räntan. Det viktigaste är dock att börja bygga upp en egen räntebuffert som kan parera både ihållande inflationsrisker och ett utdraget politiskt kaos.

 Sharon Lavie, sparekonom Lendo.