Snitträntor i juli visar stigande räntor är på väg

Medan marknadsmedlet för de rörliga tremånadersräntorna stod helt stilla på 2,73 procent, uppstod påtagliga skillnader i hur bankerna prissatte sina bundna lån.

Under juli skedde en markant vändning på finansmarknaden: bankernas egna inköpskostnader för bundna lån (de så kallade swapräntorna) steg med drygt 0,30–0,35 procentenheter från sina bottennivåer. Flertalet banker svarade med att höja eller hålla emot sina bundna räntor. Men två aktörer valde att gå rakt emot marknadstrenden och genomförde kraftiga sänkningar på sina 3- och 5-åriga räntor.

Ränteutvecklingen sker mot bakgrund av SCB:s Snabb-KPI för juli, där den preliminära KPI-inflationen dök till 0,2 procent och KPIF till 0,7 procent. Men detta inflationsras är troligtvis en tillfällig optisk illusion som styrs av skattesänkningar och politiska stöd. Riksbanken ser förbi sommarsiffrorna, vilket dessvärre innebär en besvikelse för de som väntar på styrräntesänkningar.  

Juli månads snitträntor

Störst höjning gjorde Danske Bank med 0,25% på sin 5-åriga bundna ränta och Stabelo på 0,11% på sin 3-åriga bundna ränta. Kraftigaste sänkningen gjorde Skandiabanken med -0,22% på både den 3 och 5-åriga bundna räntan, samt SEB som sänkte sin 3-åriga ränta med -0,09% och 5-årsräntan med -0,15%.

Rörliga snitträntor (3 månader)

·  Förändring: Oförändrat marknadsmedel: 2,73 %.

·  Lägst: Skandiabanken 2,58 % ( ned från 2,59 % i juni).

·  Högst: Ikano Bank 2,92 % (upp från Hypotekets 2,90 % i juni).

Bundna snitträntor (3 år)

·  Förändring: Oförändrat i marknadssnitt (3,32 %).

·  Lägst: Swedbank 3,02 % ( upp från 2,99 % i juni)

·  Högst: Ikano Bank 3,71 % ( ned från 3,76 % i juni).

Bundna snitträntor (5 år)

·  Förändring: 3,50 % (upp från 3,46 % i juni).

·  Lägst: SEB 3,19 % ( upp från Danske Banks 2,98 % i juni)

·  Högst: Ikano Bank 4,02 % ( upp från Hypotekets 3,83% i juni)

Vad hände egentligen på marknaden i juli?

För att förstå julisiffrorna måste man skilja på bankens inköpspris (marknadsräntan på obligationsmarknaden) och konsumentpriset ut till kund (snitträntan).

Varför steg marknadsräntorna under juli?

När en bank lånar upp pengar för att ge ut ett bundet lån görs det via så kallade swapräntor. I skiftet juni/juli låg dessa inköpspriser på sina lägsta nivåer för året (~2,35 % för 3-åringen och ~2,50 % för 5-åringen). Men under juli klättrade de kraftigt upp mot 2,74 % respektive 2,89 %. Det berodde på tre saker:

Hökaktiga besked i omvärlden: Centralbanker som ECB och Norges Bank höjde sina räntor eller varnade för stramare penningpolitik, vilket tryckte upp de globala obligationsräntorna.

Riksbankens höjda räntebana: Riksbankens signal i juni om att styrräntan kan behöva höjas under hösten fick effekt på marknadsräntorna under juli.

Långvarig oro i omvärlden: Blockaden av Hormuzsundet och krisen i Mellanöstern gör att marknaden tar höjd för framtida frakt- och oljekostnader.

Varför agerade bankerna så olika?

När bankernas egna inköpskostnader steg med drygt 0,30 procentenheter valde långivarna helt olika vägar:

Flertalet banker skyddade sina marginaler: Banker som Danske Bank (+0,25 % på 5 år), Länsförsäkringar och Handelsbanken höjde sina priser i takt med att deras egna kostnader steg.

Sammansättningseffekt på 5-årsräntan: Att det officiella snittet för 5-årsräntan steg från 3,46 % till 3,50 % beror till stor del på att Ikano Bank klev in i juli-statistiken med marknadens högsta notering på 4,02 %. Exkluderar man Ikano föll det faktiska snittet i stället till 3,45 %.

SEB och Skandiabanken utmanade trenden: Att SEB (-0,15 % på 3 år, -0,09 % på 5 år) och Skandiabanken (-0,22 % på båda) sänkte sina priser beror delvis på en eftersläpningseffekt – att juli-statistiken visar lån som förhandlades under junis låga nivåer. Men det handlar också om ett aktivt priskrig: bankerna agerade på de ändrade bolånereglerna och nallade på sina egna vinstmarginaler för att vinna nya bostadsköpare.

Riksbanken sitter fast

Det dramatiska inflationsraset under sommaren ger en missvisande bild av det verkliga ekonomiska läget:

Tillfälliga politiska bromsar: SCB:s Snabb-KPI för juli visade att KPI dök till 0,2 % och KPIF till 0,7 %. Men detta beror i huvudsak på kraftigt sjunkande energipriser samt tillfälliga politiska stimulanser som halverad livsmedelsmoms, sänkta drivmedelsskatter och rabatterad kollektivtrafik.

Riksbanken ser förbi sommarsiffrorna: Eftersom de politiska skattesänkningarna är temporära kommer de att pressa upp inflationen igen när de fasas ut. När Riksbanken rensar för dessa tillfälliga effekter är det underliggande inflationstrycket tillräckligt högt för att ligga still.

Ingen snar räntesänkning i sikte: Med den utdragna konflikten i Mellanöstern, blockaden av Hormuzsundet och en osäker omvärldspolitik är risken för nya utbudsstörningar stor. Även om den svenska BNP-tillväxten hackar (-0,2 % i Q1), gör det osäkra läget att Riksbanken högst sannolikt kommer att hålla styrräntan oförändrad på 1,75 procent under överskådlig tid.

Prognos: Vad väntar för bankräntorna i augusti 2026?

Utifrån dagsaktuella swapdata fram till mitten av augusti (där 3-årsswappen ligger på 2,74 % och 5-årsswappen klättrat till 2,89 %) går det att förutspå bankernas nästa drag:

·  Fler banker höjer bundna räntor (3 och 5 år): Eftersom bankernas egna inköpskostnader har stigit med nära 0,40 procentenheter sedan försommarens botten kommer flera vilja skydda sina marginaler. I augusti kommer vi troligtvis se fler banker som följer efter Danske Bank och justerar upp sina 3- och 5-årsräntor med 0,05–0,15 procentenheter. De utbrytarbanker som sänkte i juli får svårt att behålla sina låga priser när deras egen finansiering blivit dyrare.

·  Rörliga räntor (3 månader) ligger fast i ett skruvstäd: Med Riksbanken låst på 1,75 % och korta marknadsräntor extremt stabila finns det varken utrymme eller drivkraft för större rörelser på de rörliga produkterna. De rörliga snitträntorna i augusti väntas ligga kvar nästan orörda i intervallet 2,70–2,75 %.

·  Spretigheten mellan bankerna tätnar: Vissa banker kommer att höja för att rädda sina marginaler, medan andra kanske håller ut under en begränsad period för att inte tappa kunder på en alltmer aktiv bostadsmarknad. Det gör augusti till en osedvanligt spretig månad där räntorna skiljer sig markant åt.

Så påverkas du

Att bankerna väljer helt olika strategier gör att skillnaderna mellan marknadens dyraste och billigaste aktörer är fortsatt gigantiska. För ett bolån på 3 miljoner kronor handlar skillnaden om följande belopp per år (före ränteavdrag):

·  3 månader (Rörlig): Skillnaden mellan billigaste och dyraste banken är 0,34 procentenheter. Det motsvarar 10 200 kronor om året.

·  3 år: Skillnaden mellan billigaste och dyraste banken är 0,69 procentenheter. Det motsvarar 20 700 kronor om året.

·  5 år: Skillnaden mellan billigaste och dyraste banken är 0,83 procentenheter. Det motsvarar 24 900 kronor om året.

Fyra tips till dig som har bolån

Julistatistiken visar tydligt att prissättningen skiljer sig avsevärt mellan olika bindningstider och banker.

1.        Jämför den exakta bindningstiden: En bank kan ha en av marknadens bästa 3-årsräntor men samtidigt ha höjt sin 5-årsränta. Utgå aldrig från att din bank är billig över hela linjen.

2.        Syna bankernas motiveringar: Om din bank försöker höja sina bundna bolåneräntor med hänvisning till Riksbanken, kom ihåg att Riksbankens styrränta ligger kvar orörd på 1,75 %. Höjningen handlar i stället om att bankens egna marknadskostnader på obligationsmarknaden har stigit.

3.        Utnyttja utbrytarbankerna: Använd de prispressande bankernas sänkningar som stenhårda argument när du förhandlar med din nuvarande bank.

4.        Begär ut ditt amorteringsunderlag: Det är fortfarande det mest effektiva verktyget för att visa banken att du är medveten om marknadens prisskillnader och är beredd att flytta ditt lån.

Not: Denna månad saknas redovisade snitträntor för flera aktörer på specifika löptider i det officiella underlaget, däribland Ålandsbanken (saknar bundna löptider), ICA Banken (saknar löptider över 2 år) samt Hypoteket och Stabelo på enstaka längre bindningstider.

Källa: Konsumenternas.se / Behandlad data över genomsnittsräntor för juli 2026. Inflationsdata hämtad från SCB Snabb-KPI för juli 2026. Swapräntor hämtade från BlueGamma.io.